livetochals.blogg.se

En underbar start på dagen fick jag av mitt två och ett halvt åriga barnbarn som via facetime med ett strålande ansikte sa Jag älskar dig

 

säkert på initiativ från mamma och pappa och med fascination över vad den meningen gör med mottagaren. Det är Alla hjärtans dag och helt tillåtet att skicka kärlekshälsningar.

 

 

En kommer inifrån

En kommer utifrån

Och där de möts

Har man en chans

Att få se sig själv

Tranströmmer ur Mörkerseende 1970

 

 

Det är lätt att uppfatta en människa som inte kan röra sig, inte kan tala, inte kan äta som bara en förlamad kropp. Men i kroppen finns en individ som mot alla odds har en personlig identitet. Självbilden förändras efter hand som kroppen förändras och när man sitter förlamad är det svårt att vara uppfylld av det jag som man var som frisk. Jag upplever att det är en utmaning att försöka behålla sin självuppfattning, den kärna som är det egentliga jaget, och inte bli identifierad som i första hand funktionshindrad båda av sig själv och andra.

......... är att vara lycklig. Synd bara att jag inte visste om det. Till dig som är frisk - vet om det!

Från Bodil Malmstens twitter augusti 2015.

års födelsedag för mig och 1-årsdag för mitt yngsta barnbarn. Det blev en rolig dag med presenter från min man, många vackra blombuketter från släkt och vänner, kaffekalas med bröderna med respektive, telefonsamtal, sms och Facebookhälsningar. Överväldigad! Så fick vi fira barnbarnet via Skype och vara med och leka och sjunga med henne och hennes storebror. Underbart att kunna ha den kontakten! Hoppas vi kan träffas live om fjorton dagar.

I år är det 10 år sedan jag fick diagnosen. Fortfarande kan jag gå lite, om än med tilltagande svaghet och obalans, äta och prata. Men jag kan inte andas utan ventilator och jag kan inte resa mig från sittande. Armar och händer är i princip obrukbara. Huvudet hänger om jag inte stöttar det eller "låser" det vid stillasittande i ett läge. Oftast tycker jag att livet är ganska bra ändå med livslust och energi. Men ibland ser jag mig utifrån, som andra ser mig tänker jag, och då kan jag tycka att mitt liv verkar vara så ynkligt och beklämmande. Men det är bara en liten del av sanningen att vara en människa med funktionshinder.